För ett par veckor sedan när vi var och semestrade i Byxelkrok besökte vi i vanlig ordning Bok-Olle, en affär som säljer semesterlitteratur och tidningar för barn såväl som för vuxna. Att åka till Byxelkrok har kommit att bli en tradition för oss och då även besöket hos just Bok-Olle. Under tiden som barnen letade efter någon tidning eller målarbok att handla kikade jag och Hannah också runt bland hyllorna. Med oss från affären hade vi det barnen köpt, någon billig semesterroman och en bok om att baka bröd med surdeg.

Till historien hör att jag under de senaste åren har börjat intresserat mig för brödbak och att jag på någorlunda regelbunden basis bakar inför helgens frukostar. Här har jag haft mycket utbyte av en bok som heter Lindas matbröd. Den innehåller massor med olika recept som är tydliga och inte särskilt svåra att få till. Just receptet på rågrutor i boken har kommit att bli ett bröd som både är enkelt att baka och som alla i familjen gillar skarpt.

Nåväl, när vi kommit hem från vår semester i Byxelkrok hade surdegsboken inspirerat mig och jag var nu ivrig att ta nästa steg i mitt brödbakeri. Jag följde bokens recept på surdegsgrund till punkt och pricka och efter sisådär fyra dagar var den klar. Bakdags tänker ni? Nej, resultatet var dessvärre allt annat än klockrent. De bilder jag hade hittat på nätet föreställde en betydligt mer bubblig massa än den trista gröt jag hade framställt. Dessutom luktade den ganska underligt, inte alls så syrligt som surdegsgrunder ska dofta enligt vad jag läst på webben. Tyvärr fick mitt första försök vaskas, men skam den som ger sig!

Hannah tipsade då om en sida som heter Fredriks fika med en guide som beskriver hur man sätter en surdegsgrund. Jag fastnade för enkelheten och tydligheten i receptet och bestämde mig för att testa. Jag vevade ihop ingredienserna, luftade och rörde om efter sidans beskrivning och resultatet? Hur najs som helst! Nu ska det tilläggas att jag inte har någon tidigare erfarenhet av surdegsgrunder (bortsett från den trista gröten från mitt tidigare försök) men vilken syrlig och härligt doft det kom när jag lyfte på locket. Det bubblade och nästan rörde sig i burken (även om just det sista förmodligen är ren inbillning).

Sedan tidigare hade vi planerat en semestertripp med övernattning och därför fick surdegsgrunden snällt vänta i kylen till dagen efter. När vi sedan kom hem och öppnade kylskåpet upptäckte vi den kraft som kan finnas i en surdeg – trots stängt lock hade surdegsgrunden expanderat och trängt sig ut och runnit ner utför glasburkens kant. Efter en stunds sanering fick surdegsgrunden ett nytt hem i en större glasburk. Nu äntligen var det dags att baka!

Eftersom Fredriks fika hade hjälpt mig med en fin surdegsgrund bestämde jag mig för att satsa på kalljästa smålimpor från samma sida. Natt blev till dag och när det blev dag var det idag, så i morse bakade jag ut och gräddade bröden. Vi har ännu inte smakat på dem men jag är jättenöjd med hur de jäste och den textur brödets yta fick. Doften i köket var dessutom ljuvlig. Här nedan har vi två bilder på limporna.

I samma veva som jag bakade ut smålimporna satte jag även en fördeg enligt de tips som jag fått från Fredriks fika. Den är på samma surdegsgrund som smålimporna bakades på och det har nu efter några timmar börjat bubbla ordentligt i bunken. Så himla najs! 🙂 Ikväll ska det bli en deg av fördegen och imorgon bitti ska det gräddas igen.

Allt detta på typ årets varmaste dag.

Nu låter det väl som att vi har blivit helt tokiga i värmen, men mitt i allt hittade vi bananer som börjat bli väldigt gamla och fick för oss att först baka ett bananbröd och sedan en banankaka med recept från ICAs hemsida. När ugnen ändå var varm tog Hannah tillfället i akt att brassa på maränger från äggvita som vi hade i kylen sedan ett par dagar tillbaka.

Har vi blivit tokiga? Har vi fått solsting? Eller är det för att elen är gratis när solen gassar på solcellerna på taket? Kanske, men den förklaring jag tror mest på är att vilan under semestern också ger utrymme till att låta lusten styra, även när det gäller att göra nyttigheter som att fylla frysen med bröd. Det har inte alls varit jobbigt att baka allt som jag precis berättat om, tvärtom har det varit spännande att se surdegen ta fart och känna att vi tar vara på det som finns hemma. På sätt och vis är det lite surt att semestern då bara är en bråkdel av året.

Men nu ska vi inte hänga upp oss på det, än är det för vår del semester och min egen lilla Tamagotchi till surdegsgrund mår som en prins. Kram på er!